Drakar – magiska varelser för alla

Jag älskar drakar!

Jag fullkomligt älskar dem. Jag har alltid älskat dem. Det konstiga är att jag inte alls gillar idén med att ha en orm eller ödla som husdjur (har faktiskt ägt en majsorm, som var som en söt liten daggmask när han följde med mig hem och som senare kunde slingra sig flera varv runt mig!), jag gillar heller inte idén på stora ormar: Boaormar, eller ännu värre, anakondor skrämmer vettet ur mig.

Men en drake, vem skulle inte vilja ha en drake? Kanske har detta med att göra att drakar anses vara magiska. De kan spruta eld (alltså skydda dig eller tända en brasa när det är kallt), de kan flyga (vilket skulle underlätta vardags mornarna, tänk att slippa all trafik) och så kan de ju ibland läsa dina tankar (behöver jag ens förklara denna?)

Att de även ofta är utformade på ett graciöst sätt med en blick av visdom och kunskap hjälper självklart också till för att stärka min förälskelse.

Denna förälskelse har även satt sig i materiella ting. Min drak-samling växer för var år, och även om jag blivit kräsnare inför mina köp (övergått till en mer vuxen inredning vilket gör att små söta drakar inte riktigt passar in) så kommer det hem en ny drake med jämna mellanrum. Ofta handlar det om ljusstakar av olika slag, men även annat som små kistor med drakar på eller andra mer praktiska dekorationer.

Tror jag på fullaste allvar att jag någonsin kommer få min egna drake? Självklart inte. Men jag uppskattar ändå idén på att det någonstans i världen finns drakar. Kanske är de små som hundar eller stora som berg, oavsett hoppas jag (i min fantasi) att de lever i fred och slipper smärta eller förödelse omkring sig.

Jag tror att min förälskelse började redan när jag var liten och såg “Peter och Draken”, och efter den dagen har helt enkelt känslan inte försvunnit!